Material

Det eviga kretsloppet

Allt vi bygger med härstammar från 118 grundämnen. Ur dessa har människan och naturen skapat tusentals material med olika egenskaper, färger och former. När man bygger hållbart behöver varje materialval sättas i perspektiv till vilken funktion som behövs, utifrån vilken påverkan det har nu och i framtiden och med respekt för den möda och kraft som ligger bakom. Gro Harlem Brundtland ledde 1987 arbetet med rapporten Vår gemensamma framtid, i vilken hållbar utveckling definerades som förmågan att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Just nu lever vi kanske inte helt upp till den definitionen, när råvaror som tagit hundratals miljoner år att bilda har förbrukats på knappt ett sekel av mänsklig utvinning. Globaliseringen, industrialiseringen och teknikutvecklingen har gett en enorm frihet i materialval. Men alltmer av jordens äldre resurser är redan utvunna och bundna i befintliga byggnader och deponier. Vad som återstår av jungfruligt material finns djupare, i lägre halter, eller i delar av världen präglade av geopolitisk osäkerhet. Idag är jungfrulig utvinningsprocesser fortfarande mer ekonomiskt lönsamma än cirkulära, och export av gruv- och skogsbruk har varit del av den svenska ekonomiska motorn sedan medeltiden. I takt med att jungfrulig utvinning blir svårare, kommer redan utvunna resurser öka i värde. Huset som en resursbank kommer därför troligtvis vara eftertraktat på ett helt annat sätt i framtiden.

Att bygga sitt hus med material som underlättar för framtida återbruk eller återanvädning är därför en ekonomisk långsiktig lösning. Genom att använda material av som är möjliga att lättare skilja åt från resten av byggnaden utan skadeförluster eller med standardiserade mått och med bestående estetiska kvaliteter underlättar man för framtiden. Eftersom återbruk än så länge har en något mer komplicerad process runt återbruk med logistiska och designtekniska utmaningarna, finns det stor potential att tillgå högkvalitativa material och produkter till låga kostnader idag.

Materialleverantörer presenterar sitt material med dess bästa sidor fram, vilket inte är så konstigt, men det betyder att det kan vara svårt att som husbyggare att jämföra och se andra alternativ. Här finns därför en beskrivning av olika materials hållbarhetsaspekter, och under flikarna kan du läsa mer om möjliga alternativs för- och nackdelar.

Trä

Ett träd som står framför mig är kanske åttio år gammalt. Åttio år av somrar och vintrar, av torka och regn, av insekter och fåglar och svampar som levt utav det. Av omkring 20 stk. fullvuxna träd går det att bygga en vanlig villa, med det blir stubbe, grenar, bark och kvistar över, vilket används för pappersmassa, lämnas i skogen eller brännas för värme. Träbyggandet står för den äldsta byggtraditionen i vårt land, redan tillbaka till långhusen under vikingatiden.

Trä är ett biologiskt material, som växer fram med hjälp av solens energi, koldioxid och vatten. När trädet växer lagras kolet och energin i materialet. En fullvuxen gran på en nordsvensk moränmark har under sin livstid bundit upp ett ton koldioxid i stam, grenar och rötter, och en välbyggd timmerstomme kan hålla detta bundna kolet inlåst i flera hundra år. När trädet förmultnar eller eldas upp frigörs bindningarna och koldioxiden går tillbaka till luften, marken eller vattnet.

Trädets kretslopp är därför omkring ett antal hundra år, där den nu så relevanta koldioxiden vandrar mellan de olika stadiumen. Idag har vi ett överskott på koldioxid i atmosfären och därför läggs stort hopp till trädens möjligheter att binda upp mer koldioxid. Resonemanget lyder alltså att vid en träbyggnad som står i hundra år, lämnas plats åt ett nytt träd som samtidigt också kan binda koldioxid, såkallade ‘negativa utsläpp’. Vid avverkningen sker dock en liten frigörelse av bundet kol i marken, och det diskuteras kring om trädets upptagningsförmåga är störst vid ung ålder eller av gammal skog. Det är också så att den biologiska mångfalden på platsen och marken och vattnets förutsättningar påverkas vid fällandet av träd. Vid avverkning försvinner skydd och föda för många arter, hyggesfritt skogsbruk lyfts som en åtgärd för att förbättra möjligheterna till en rik biologisk mångfald samtidigt som träd kan avverkas för anvädning till byggnation. Idag är det däremot en väldigt låg andel av den svenska skogen som avverkas på detta mer hållbara och naturliga sätt, omkring 4%.

Sten

Där — Sverige, hugget ur granit… Granit är den absolut vanligaste bergarten i Sverige. Inlandsisen slipade ner ojämnheterna i vår granit och skapade de mjuka, rundade klipphällar som präglar det svenska kustlandskapet, liksom det runda naturgruset och kullerstenarna i rullstensåsarna. Sten bildas när några av de 6 000 kända mineraler som finns i jordskorpan utsätts för tryck av hav och landmassor, eller stelnar ur magma. På dessa vis uppstår tre kategorier av bergarter, magmatiska, sedimentära och metamorfa, med oändligt unika varianter beroende på mineralsammansättning och bildningssätt. Processen sker instinktivt genom avkylande magma, eller tusentals år under ackumulerat tryck.

I Sverige bryts 46 stensorter på 20 platser runt om i landet. Graniten bryts i huvudsak i Bohus i västra Sverige, kalkstenen på Gotland och Öland, skiffern från Offerdal i norr och marmorn från Kolmården eller Ekeberg. Sverige är en stor exportör av sten, men importerar samtidigt stora mängder från bland annat Kina, Indien och andra delar av Europa, såsom den exklusiva carraramarmorn från Italien eller den portugisiska kalkstenen som ersättare för vår egen gotländska kalksten.

Magmatiska bergarter bildas när smält bergmassa svalnar och stelnar, antingen djupt inne i jordskorpan under högt tryck, eller när lava rinner ut och kyls vid ytan. Resultatet är en grovkornig, prickig struktur. I Sverige bryts granit framförallt i Bohuslän, där Grå och Röd Bohus är välkända sorter som kan dateras till för mer än 900 miljoner år sedan. Svart diabas är en annan svensk magmatisk bergart vars brytning återupptagits i södra Sverige. Bland annat Riksbankshuset i Stockholm från 1976 har en fasad klädd i just denna mörka sten.

Sedimentära bergarter bildas på havsbottnar eller under jord, och processen uppskattas ta tusentals till miljontals år. Ändå har slagg från gamla järn- och stålverk i Storbritannien omvandlats till berg på under hundra år, ett fynd som överraskat forskarna. Kalksten och sandsten är sedimentära bergarter. I Sverige är Ombergs kalksten från Vätterns östra kust, Norrvange från norra Gotland och Röd ölandskalksten bland de mer kända sorterna. Orsasandsten bryts igen för att förse renoveringen av Rosenbad med material, en sten som packats hårdare än annan sandsten eftersom inlandsisen låg kvar längre just där.

Metamorfa bergarter uppstår när redan bildade magmatiska eller sedimentära bergarter utsätts för extremt högt tryck och höga temperaturer djupt i jordskorpan. Eftersom metamorf bergart inleder sitt liv som en annan bergart kräver bildningsprocessen naturligtvis lång tid. I Sverige är kolmårdsmarmorn den mest kända sorten. Den fick sin stora spridning under funktionalismen, då det kooperativa fastighetsbolaget HSB på 1930-talet köpte egna stenbrott i Kolmården för att säkra tillgången till marmor för portar, trapphus och fönsterbänkar i sina nybyggen.

En grundläggande utmaning med sten är att den är ändlig och kräver stora brott som åverkar negativa konsekvenser för både natur och människa på utvinningsplatsen, som exempelvis föroreningar ut i miljön miljön, allvarliga störningar av buller, skakningar och damm och påverkan på grundvatten. Dess styrka är i gengäld den exceptionella slitstyrkan och det vackra åldrandet, vilket gör att sten är synnerligen bra för återbruk. Trots stenens tunga vikt, har det inte hindrat globala transportflöden, vilket är energikrävande och något som bidrar till stora utsläpp av fossila bränslen. Även svensk sten bearbetas och förädlas ofta i andra länder, vilket innebär att lokal sten ändå kan ha färdats långa vägar för att bearbetas till lägre kostnader.

En annan utmaning rör personlig hälsa och arbetsmiljö. Stendammlunga orsakas av det fina kvartsdamm som uppstår vid bearbetning av kvartshaltig sten, exempelvis granit. Trots att problemet uppmärksammades för över 20 år sedan, kvarstår strukturproblemen i den sten vi i Sverige i högsta grad fortfarande importerar sten från andra länder, där det är svårt att spåra ursprung och säkerställa rimliga arbetsförhållanden. Vid ett hållbart val av sten bör man därför i första hand söka redan utvunnet och bearbetat material, och i andra hand en sten med kort leveranssträcka, lokal bearbetning och dokumenterat goda arbetsmiljövillkor.

1. SvD. ”Mer skog behöver brukas hyggesfritt” https://www.svd.se/a/43EL3E/hyggesfritt-skogsbruk-sverige-bor-varna-skog-som-inte-tidigare-kalavverkats-skriver-per-kageson
2. Sveriges Stenindustriförbund. https://www.sten.se/stenbrott/
3. Riksantikvarieämbetet. https://www.raa.se/publicerat/9789172096226.pdf